Livets Bok III - Kosmisk Kemi - 11 Kapitlet: Tankeklimat Symbol Nr 11. Livsmysteriets Lösning
Stycke 731 - 741 Svar:
- Livsmysteriets grundfacit nr 10 är odödlighet, och är baserat på resultaten från st 705 - 725 som det har givits en överblick över i st 730.
- 1) Att vi kan se att livet är rättfärdigt.
2) Orsakerna till ödet uppenbaras och föreställningen om tillfällighet som den verkliga orsaken till individernas öde, måste revideras.
3) Det levande Väsendet blir herre över tiden.
4) Da tiden inte längre är ett hinder blir det möjligt att genom träning uppnå fullkomlighet inom vilket medvetenhetsfält som helst.
- a) Otillfredsställda önskningar och begär, som kan tillfredsställas i nya liv.
b) Generalsumman av hela väsendens utvecklingssteg.
- Om naturen kunde skänka ett individ överdådiga geniala förmågor som medfödd gåva skulle Ju dessa förmågor vara framsprungna ur "intet". Men då "intet" inte kan bli till "något", kan de ifrågavarande förmågorna och talangerna heller inte utgöra ett "något", som har framkommit ur "intet". Hur har förmågorna eller talangerna då blivit till? Svaret får vi i det gamla talesättet; "Övning gör mästaren".
- En medvetenhetsmässig behärskning av en sak utgör en talang eller ett anlag. För att bli mästare måste man erfara, vilket vill säga lära. Men att lära är i sin tur detsamma som att återuppleva en sak, intill dess att man har erfarit den tillräckligt, vilket i sin tur vill sägas medvetenhetsmässigt behärskar den. Denna medvetenhetsmässiga behärskning av en sak utgör en talang eller ett anlag.
- En talangs utveckling sträcker sig från de första primitiva famlande försöken till den mest storslagna kulminerande genialiteten. Hela detta utvecklingsfält representerar en skala av steg, och varje levande väsen kan inte undgå att representera ett eller annat steg i förvandlingen från primitivitet till genialitet. På vissa områden kan väsen ha så stor talang, att det omöjligen kan förvärvas i ett liv, utan kräver flera liv. Redan i den späda barndomen besitter väsendena "mererfarenhet" och "mindreerfarenliet" i förhållande till andra, och detta gör tidigare liv till levande synlig verklighet i det nuvarande livet.
- Måttstocken ar den skala av steg, som de olika erfarenhetsgradema eller talangerna representerar. På ett bestämt fält kan individens begåvning markeras som mer erfarenhet eller mindre erfarenhet i förhållande till ett bestämt steg.
- a) Skillnaderna i individernas anlag blir ett uttryck för orättfärdighet.
b) Varifrån kommer de talanger som karaktäriserar nutidens människor, talanger som inte fanns förr?
c) Varför ärva talanger i vissa tillfällen, som annars bara kan förvärvas i kraft av tänkande och övning?
d) Barn är inte kopior av föräldrariia,
- "A-vetande" är talangens första stadium och är allmänt vetande.
"B-vetande" uppstår där väsendets vetande har nått fram till handlings stadiet eller har blivit en permanent, men ännu medveten viljemanifestation. "C-vetande" är det stadium som uppstår, när en viljemanifestation eller "B-vetande" har manifesterats i ett sådant antal upprepningar, att den har blivit till en automatfunktion, som i huvudsak kan fungera utan väsendets speciella koncentration eller medvetna medverkan.
- Då organismens inre funktioner huvudsakligen är automat funktioner, såsom blodomlopp, matsmältning, körtelfunktioner, vävnadsfunktioner etc och därmed är "C-vetande", vilket alltså vill säga: viljefunktioner, som har blivit till rutin i ett sådant omfång, att de har blivit till självständiga automatfunktioner, och då dessa viljefunktioner bara kan ha börjat som medvetet vetande eller erfarenhet, öppnar det sig här genom väsendets nuvarande organism ett evighetspanorama av rang, som får all mystik att försvinna, i det att samma panorama i sig självt är en fullständigt intellektuellt avslöjande, som gör samma organisms funktioners så fullkomliga logik eller planmässighet självklar eller naturlig.
- Utan återfödelse blir varje utvecklingssteg inte bara en total öyerflödighet, utan också en fullständig omöjlighet. Hos de nu levande väsendena är den innersta önskan en högre och skönare tillvaroform. Väsen, som kommer efter oss, som aldrig har levt förr, kan inte ha önskat eller saknat denna fullkomliga och högre tillvaro. Nya generationer, alltså väsen som aldrig har existerat förr kan omöjligen vara mätta varken på primitiva eller intellektuella tillvaroformer. De måste av naturen vara helt immuna inför den ena såväl som den andra tillvaroformen. Ett sådant väsen måste bli lika lycklig i varje normal tillvaroform öavsett vilket steg det än måtte födas in på. När det uppnår samma lycka oberoende av steget på utvecklingsskalan, blir dessa steg helt ändamålslösa.
