Livets Bok II - Kosmisk Kemi - 10 Kapitlet. Jagets eviga kraftkällor
Stycke 311 - 322 Svar:
- Varje uttalande kan bara vara uttryck för skapade ting inom tid och rum, ting som frambragts av jaget.
- Jaget och materien är två principer som utgör en enhet. Då denna utlöser energi eller rörelse, och denna rörelse visar sig logiskt ledd, dvs utlöser sig i planmässigt skapande, så avslöjar dessa två principers samarbete en tredje princip, nämligen medvetande, vilket vill säga förmågan att skapa och uppleva.
- Det är de tre principer - jaget, medvetandet eller skapar- och upplevelseförmågan samt materien eller ämnena - som tillsammans utgör ett levande väsen.
- Jaget finns både före och efter det frambragta. Härigenom framträder det som höjt över tiden.
- Den irreligiöse förnekar ett levande upphov till naturen och tror att dennas logiska och planmässiga skapelse kommit till av sig självt. Planmässig skapelse kan endast vara resultat av ett föregående logiskt tänkande och det är höjden av villfarelse att tro att tänkande kan vara något annat än en egenskap hos ett levande väsen.
- Utvecklingsstegen innebär att jagen i tillvaron företräder stora inbördes olikheter i sin synliggörelse. Dessa kan indelas i en skala av grader som sträcker sig från kulminerande ofullkomlighet till kulminerande fullkomlighet.
- Då energi eller rörelse endast kan existera som en egenskap hos ett levande väsen, och rörelse är identiskt med, organiserad energi dvs planmässigt skapande framgår det härav att ande och materia är identiska.
- Döden är en skilsmässa mellan jaget och dess fysiska kropp, vilken endast är ett enskilt organ i jagets samlade organism.
- Då den fysiska kroppens logiska uppbyggnad avslöjar intellektualitet eller föregående vetande, måste detta vetande ha existerat före den fysiska kroppens tillblivelse. Denna tillblivelse är en automatfunktion och en sådan kan endast bli till genom upprepningar. Förmågan att skapa en kropp är alltså rutin-, vane- eller automatfunktion och därför kommer en ny kropp att skapas när den gamla blivit utsliten. I övrigt se stycke 320.
- Resultatet av sina ansträngningar i form av talanger, anlag, färdigheter och vanemedvetande.
- Väsendets mentala bärkraft överskrides inte av belastande erinringaar ifrån tidigare liv. Det är t.o.m. en välsignelse eftersom minnen från forntiden omöjligt skulle kunna ändra på individens nuvarande lidande. Det gjorda kan omöjligt göras ogjort.