Stycke 1053 - 1062 Svar

Livets Bok IV - Det eviga livet - 13 Kapitlet: Det levande väsendet
Stycke 1053 - 1062 Svar:
  1. X2 som genom kretsloppet betingar kontrasternas bestånd och därmed själva upplevelseförmågans eviga bestånd.
  2. Upplevelseförmågan består i att garantera etablerandet av kontraster eller motsättningar. Om denna förmåga icke existerade skulle ingen upplevelse av livet kunna äga rum, och det levande väsendet skulle då inte längre existera som en treenig princip, utan istället skulle en absolut död, och en evig stillhet härska i motsättning till det eviga liv, medvetande, skapelse och förvandling som nu överallt tillkännager sin närvaro och existens.
  3. De skapade tingens identitet som illusioner existerar endast "utanför" själva livet. "Innanför" eller inom livet är de skapade tingen absolut verkliga.
  4. Alla skapade ting kan omöjligt existera eller bli till utan att kunna peka tillbaka på en för sinnena otillgänglig orsak. Då denna orsak ligger utanför sinnena och därmed är utanför direkt upplevelse och skapelse, kan den i sig själv inte existera som ett skapat ting, utan endast som ett namnlöst något som är. Denna tingens identitet med det för sinnena icke förnimbara betecknas med X3 vars existens betingas av X2 och X1 och omvänt. Dessa tre X utgör tillsammans den orubbliga orsakslösa orsaken eller det eviga levande väsendet.
  5. En timlig analys kan endast utgöra en lokalitet, något som har ett före och ett efter, och som därför inte tillfullo täcker det eviga levande väsendets helhetsanalys.
  6. Djuret, människan, växten etc är bara timliga detaljer. De utgör endast speciella former för manifestationer eller tillkännagivanden av ett bakom dem existerande viljeförande och begärutlösande "evigt något".
  7. I den eviga existens som ligger utanför väsendets nuvarande fysiska och mentala framträdande finns företeelser, genom vilka samma eviga väsen har manifesterat motsatsen till sitt nuvarande framträdande. Något som på en gång är lika gott som det är ont, lika intellektuellt som primitivt och lika djävulskt som gudomligt, är ju varken gott eller ont, intellektuellt eller primitivt, djävulskt eller gudomligt. Det kan i sin eviga natur endast vara lika med "X".
  8. Därför att överhuvud taget ingen upplevelse kan äga rum utan att just vara en reaktion av ojämvikten mellan två kontraster, eftersom den: totala jämvikten ju upphäver de båda kontrasterna och därigenom utesluter förnimmelse eller synlighet.
  9. Det är de timliga detaljerna som är förnimbara och som utgör det levande väsendets realistiska upplevelsesfär.
  10. Därigenom att det finns en orubblig kontrast till vår eviga icke förnimbara tillvaro eller "X-tillvaro", nämligen vår eviga förnimbara timliga tillvaro, som utgör vår realistiska upplevelsesfär.
  11. De timliga detaljerna är absolut verkliga och evighetsanalysen upphäver  inte denna verklighet.
  12. X2 betingar att kontrasterna endast kan framträda växelvis och inte samtidigt.
  13. Då "det skedda" inom upplevelsesfaren inte kan vara "oskett", kan väsendets passage genom dess eviga liv omöjligt försiggå genom ett och samma kretslopp, utan ständigt genom det ena nya kretsloppet  efter det andra. Väsendets eviga liv kan alltså omöjligt upplevas i annan form än som en  evigt fortsättande spiralpasssge eller ett oändligt spiralkretslopp,
  14. Den fulla förståelsen av livets högsta analyser och därmed upplevelsen av den högsta sanningen kan omöjligt uppnås enbart genom läsning av analyserna. Den kan man endast nå genom att leva dem.