Stycke 1194 - 1210 Svar

Livets Bok IV - Det eviga livet - 13 Kapitlet: Det levande väsendet
Stycke 1194 - 1210 Svar:
  1. Det var nödvändigt att "väcka" den "sovande". Adam, dvs växtväsendet, vilket skedde genom Adams förvandling, för att hans utveckling skulle kunna gå vidare.
  2. Växtvasendets salighetstillstånd betingas av dess totala okunnighet och dess sinnens oförmåga på det fysiska planet.
  3. Den baserar sig på sinnen som för individen summerar ihop alla detaljer i kontrasterna till uppfyllelsen av livslagarna, vilket är detsamma som högintellektualitet.
  4. Adam skulle bli en människa "skapad till Guds avbild".
  5. För att det levande väsendet ska kunna bli en människa i Guds avbild måste dess uppfyllande av livslagarna och dess kärleksmani­festationer vara baserade på dagsmedveten kunskap och inte bara på automatfunktion. Denna kunskap kan endast uppnås genom upplevelsen av och kunskapen om kontrasten till paradistillståndet. Därför är utdrivningen nödvändig.
  6. Betingelsen är att ett upphörande av självbefruktningen, Befruktningen, vilket vill säga livsnjutningen, måste göras avhängig av ett annat väsen. Mannen och kvinnan, dvs det enpoliga väsendet måste skapas.
  7. I ett fullkomligt äktenskap råder total harmoni, enighet och intressegemenskap på alla livets områden. Där detta inte är fallet är det tal om ett skenäktenskap.
  8. De förmår inte längre uppfylla lagen för det fullkomliga äktenskapet, utan de befinner sig i skenäktenskap.
  9. Smekmånaden är en svag avglans eller en efterdyning av det ursprungliga gudomliga äktenskapet.
  10. Äktenskapsintresset i ett väsens nuvarande liv är vanligen endast en repetition av ett i tidigare liv mer eller mindre utlevt eller mättat begär. När väsendet så når mogen ålder kan det ske att dess nya intressesfär kolliderar med dess äktenskapliga intressen och de därmed förbundna löftena.
  11. Det fullkomliga äktenskapet kan endast uppenbaras eller finnas till, när det utgör en inom vardera parten rådande absolut livslång ömsesidig förälskelse, som gör dem lika lyckliga och oumbärliga för var­ andra i ålderns dagar som i ungdomsåren och som gör deras samliv under alla jordelivets dagar till en enda lång "smekmånad".
  12. De existerar som ett slags stöttepelare för äktenskapet för att garantera parternas ansvar för varandra och den eventuella avkomman.
  13. De kan indelas i en äktenskaps- eller s.k. smekmånadsperiod och en kamratskapsperiod, dvs samlivet efter smekmånadens slut.
  14. Den yttrar sig som det fullkomliga äktenskapet.