Livets Bok IV - Det eviga livet - 13 Kapitlet: Det levande väsendet
Stycke 1398 - 1418 Svar:
- Jordmänniskan ser detaljerna som lysande och logiska, men helheten är ändå livlös massa.
- Då jordmänniskan med sina fysiska sinnen inte kan se den andliga materia eller energi som finns bakom den fysiska kroppen, har hon fått den uppfattningen att det levande väsendet är ett skapat ting, som förgår. Därigenom har begreppet "Döden" kommit in i världen.
- När jordmänniskan, som tror att hon är en materieklump, kan tänka och handla, bevisar hon att där är ett "Något" bakom materieklumpen som sätter "Liv" i den och styr den.
- Människokroppen blir ju sliten och åldrad av alla erfarenheter samtidigt som anden (jaget) vill framåt. Hur skulle det nu gå om man inte hade möjlighet att lämna sin gamla utslitna kropp och därefter förena sin ande med en ny fysisk kropp - ingen utveckling kunde ske. Jesu ord att födas på nytt av vatten (70 %) och ande för att få komma in i "himmelriket", vilket infaller på jorden inom ca 3000 år, är inget annat än en andevetenskaplig sanning.
- Väsendet vandrar, genom sina inkarnationer, uppför utvecklingsstegen. Denna vandring på evigt uppåtgående stig eller spiraler är alltså själva livets kolorit, själva evighetens detaljering och markering för det levande väsendet, vars upplevelse av livet just därigenom blir en upplevelse av "evigheten" såsom identisk med dess eget liv. Gudasonen har blivit "ett med Fadern, dvs när han uppnått kosmiskt medvetande har han tillgång till Guds tankar.
- I längden kan man inte vara kärlekslös, då man då går emot världsalltets grundton som är allkärlek. Just nu i vår värld kan man tydligt se att alla civiliserade länder strävar efter mer humanitet. Budet "älska din nästa som dig själv" är på väg att uppfyllas.
