De tolv grundfacit eller livsmysteriets lösning
– Symbol 32

Och Gud såg att allt var mycket gott...
Den orange cirkeln symboliserar den dräpande principens zon som jordmänniskorna alltjämt befinner sig i. Det är i denna medvetenhetssfär de olyckliga ödena äger rum. Här är vi okunniga om den kosmiska verkligheten bakom den fysiska världen. Här uppstår frågan varför?

Svaret på frågan kräver kunskap om det eviga livet.

Den tolvuddiga, orange stjärnan åskådliggör att livet och världsalltet är strålande fullkomligt sett ur evighetens perspektiv.

Alla levande varelser är odödliga och lidandet kommer att föra oss tillbaka till Gud och upplevelsen av vår eviga samvaro med honom. Först då är lidandet helt över.

Världsalltet är Guds allomfattande levande organism, styrd och upprätthållen av eviga fullkomliga kärlekslagar. Vi skördar det vi själva sår. Så utvecklas och undervisas vi fram till självkännedom.

Stjärnfält 1. Det är svårt att förneka att vi existerar. Detta är facit nr 1 i lösningen av livsmysteriet. Vi finns. Samma sak gäller för världsalltet. Att förneka detta vore detsamma som att förneka vår egen existens och upplevelse av världen omkring oss. Det existerande är "något”. Om inte, behövs det ingen förklaring av livsmysteriet.

Stjärnfält 2. När vi iakttar vår organism samt världsalltet, avslöjas en oändlig följd orsaker och verkningar. Denna symboliseras här med figurerna i kedjan.

Stjärnfält 3. Kedjan av orsak och verkan avslöjar logik och planmässighet. Vår organism, ögon, händer, blod, muskulatur, skelett och utvecklingen från fosterstadiet till det fysiskt vuxna stadiet, ja, alla normala funktioner i skapelsen uppfyller ett nyttigt syfte i sitt slutfacit.

Stjärnfält 4. Denna planmässiga skapelse avslöjar närvaron av ett medvetande. Det är “något”, som väljer och därmed styr skapelseprocesserna. Där tankar är närvarande är det också liv. Världsalltet är lika levande som vi själva.

Stjärnfält 5. Planmässigheten avslöjar medvetande. Medvetandet avslöjar liv och livet avslöjar ett upplevande jag, som tillkännager sin existens i form av sitt medvetande och sin organism. Tankar och idéskapelser är egenskaper hos levande varelser.

Stjärnfält 6. När vi urskiljer oss själva från omgivningens orsaks- och verkningskedja använder vi ordet jag och det (den vita triangeln resp den färgade triangeln). Denna särskillnad mellan jag och det är det första mötet med vårt jag.

Stjärnfält 7. Det andra och slutgiltiga mötet med vårt jag sker när vi finner detta ”utanför” materiens oändliga orsaks- och verkningskedja. Organismen är verkningar av föregående orsaker medan jaget existerar såväl före som efter organismens födelse och död. Jaget är en orsakslös orsak “före” det skapade, en evig upplevare av skapelsens planmässiga orsaker och verkningar, själva skaparen.

Stjärnfält 8. Livet utgör en evig treenig princip. Materien avslöjade tänkande, tänkandet en skaparförmåga, som i sin tur visar fram till en skapare. Dessa tre principer: skaparen, skaparförmågan och det skapade (medvetande och materia) kan inte skiljas från varandra utan att alla tre försvinner. Därför är alla tre aspekterna eviga realiteter. De har inte uppstått ur intet. Detta gäller såväl oss själva som världsalltet.

Stjärnfält 9. Världsalltet och vi själva uppfyller exakt samma kriterier som gäller för principen, en levande varelse. Naturens skapelseprocesser är inte mindre logiska och planmässiga än våra egna. Alla vittnar om medvetandets närvaro och därmed också om en skaparförmåga och en skapare. Trianglar (det eviga livet) inuti trianglar symboliserar att världsalltet är uppbyggt enligt principen liv inuti liv. Alla levande varelser är eviga och därmed i ”Guds avbild” dvs de har samma eviga existens och oändlighetsstruktur som Gud själv. De “mindre” livsformerna är beroende av livsrum och natur i ett “större”.

Och de större är i sin tur beroende av de mindre för att bygga upp sin organism. Alla ingår i ett fullkomligt samarbete för att bevara Guds eviga medvetande och organism.

Stjärnfält 10. Livets upplevelse skapas. Skapelse förutsätter kontraster. De fundamentala kontrasterna är mörker och ljus, ont och gott. Den ena kontrasten existerar inte utan den andra.

Det eviga livets upplevelse förvandlas och förnyas därför planmässigt mellan dessa motsättningar i form av en oändlig kedja av kretslopp, kosmiska dagar och nätter, beskrivna som spiralkretslopp.

Stjärnfält 11. All skapelse utgår från och vänder tillbaka till den orsakslösa orsaken, jaget, som är alla rörelsers innersta orsak. Jaget i sig själv är omanifesterat, absolut stillhet och därför obegränsat och allestädes närvarande. Ödeslagen – vi skördar som vi sår – medför att alla handlingar i sina slutfacit blir till absolut nytta, glädje och välsignelse för allt och alla.

Stjärnfält 12. Allt är således mycket gott. Vi överlever alla erfarenheter, såväl mörka som ljusa. De är i lika hög grad till fördel för oss eftersom de möjliggör evig livsupplevelse. Den enda vägen till en personlig upplevelse av denna kunskap går via detta ”att älska Gud över alla ting och sin nästa som sig själv”. När så sker vibrerar vi i harmoni med världsalltets grundton – allkärleken.

Symbolen som helhet illustrerar det eviga, levande, allsmäktiga och allkärleksfulla medvetande som upprätthåller världsalltet, den evige Gudomen. Gud är evigt dubbelpolig (varken man eller kvinna, se symbol
33 och 35), medan Gudasönerna under sin mörkerepok är han- och honkön, symboliserat med en primär pol (solen i bildens mitt), och en sekundär pol (solen utanför mittsolen). Den yttersta gulgröna ringen häri representerar intellektualiserad känsla dvs den kärlek som evigt håller världsalltet i sin famn och som växer fram i sanningssökaren själv.
 
   

© Martinus kosmiska symboler är skyddade enligt lagen om upphovsrätt. Copyright innehas av Martinus Åndsvidenskabelige Institut i København.