Parningsakten eller Guds ande i mörkret
– Symbol 34
”Hur kan en gammal man åter komma in i...”
Guds ande genomströmmar alla levande organismer såväl omedvetet som medvetet. Omedvetet via könsorganen och medvetet som upplevelsen av föreningen med Gud. Denna livgivande och livslustbefordrande organiska kraft beskrivs i Tredje testamentet som den högsta elden. Kraften regleras så att inom varje spiralkretslopp finns det ett ljus- och ett mörkerområde. Djurriket utgör den mörkaste zonen. Här kan Guds lysande ande endast upplevas glimtvis i parningsakten via könsorganen.
Parningsakten i djurriket är inte osjälvisk men den gör det möjligt för diskarnerade Gudasöner i den andliga världen att förbinda sig med två "skyddsänglar" (en mor och far) och återfödas mitt i djurrikets dödsbringande zon.
Triangeln överst symboliserar en individ på visit i salighetsriket mellan två jordeliv som är redo att på nytt inkarnera i kött och blod. Den röda ringen symboliserar instinktenergin. Den styr cellutvecklingen fram till färdig organism. Först vid trettioårsåldern, är hela inkarnationsprocessen genomförd. Vi börjar då i det nya jordelivet där vi slutade i förra. Tiden fram till detta stadium är en repetitionsprocess.
De två vita trianglarna nedtill symboliserar faderns och moderns jag. De två orange cirklarna och de gula strålarna härifrån symboliserar att de befinner sig i en parningsakt. Hankönsvarelsen till vänster och honkönsvarelsen till höger. Den hormonstyrda förälskelsen förstärker känslokroppen, (de gula cirklarna).
Övriga ringar symboliserar de andra grundenergierna. Indigofärgen visar hur salighetsupplevelsen i parningsakten skapar en bro mellan det fysiska och andliga tillvaroplanet. Den diskarnerade Gudasonen befinner sig just i salighetsriket och genom den sexuella utlösningen i parningsakten skapas motsvarande mentala våglängd här på det fysiska planet.
© Martinus kosmiska symboler är skyddade enligt lagen om upphovsrätt. Copyright innehas av Martinus Åndsvidenskabelige Institut i København.