Polprincipens kosmiska kretslopp
– Symbol 35
Det eviga livsäventyrets magiska trollspö
Liksom vår fysiska organism, hör också vårt medvetande till det skapade området, X3. Allt som är skapat förvandlas och förnyas evigt. Urkraften bakom förnyelsen av livets eviga upplevelse är könsförvandlingen. Se symbol 33.
På symbolen ser vi två långa vågräta gula och gröna fält. Dessa symboliserar den feminina (gul) och den maskulina principen (grön). I alla levande varelser finns båda dessa poler. Under passagen genom spiralkretsloppets djurrike stagnerar den ena. De levande individerna framträder därför här som antingen han- eller honvarelser.
De översta två fälten symboliserar en hankönsindivid i spiralkretsloppets djurrike. Den feminina polen är latent. I fälten under är det den maskulina polen (grön), som är latent och det är således tal om en honkönsindivid.
Han- och honkönsindividerna är förutsättningen för att spiralkretsloppets kulminerande mörker kan skapas (följ det orange steget rakt upp). Men mörka handlingar kommer att skördas som smärta och lidande och blir därmed undervisning om vad som är ont och gott. Se symbol 20. Genom att kunna skilja på dessa två skulle vi bli som Gud, bli ett med Fadern.
Medvetandets utveckling i djuret beror på den motsatta polens tilltagande styrka. Den är upphovet till allkärlek, konst och vetenskap. Den är också upphov till äktenskapskärlekens degeneration. När polerna återigen kommer i balans är vi inte längre han- eller honkönsindivider utan fullkomliga människor som "Guds avbild". Se symbol 23.
De gröna och gula vågräta linjerna som symboliserar könsförändringens kretslopp visar, att detta kretslopp sträcker sig över två kosmiska spiralkretslopp innan det är fullgjort. Rollerna skiftar, så att den individ som är en honvarelse i det nuvarande djurriket, (det orange trappsteget) blir en hanvarelse i det kommande spiralkretsloppets djurrike, och omvänt.
Trappstegen nedtill symboliserar de sex riken som gås igenom i symbol 13. Med den orange cirkeln över djurriket, det orange trappsteget och de två kryssen i cirkeln, symboliseras två förälskade individer i en parningsakt. Den hormonbaserade enpoliga förälskelsen hör till djurriket. I övriga riken är polerna i balans.
Hela polförvandlingens mekanism regleras av moderenergin i de eviga Gudasönernas övermedvetande och styr livets upplevelse av behag och obehag. De färdiga fullkomliga människorna har allkärleken som livsfundament i alla situationer. Här utlöser varje beröring eller bara närheten av en annan människa behag, vilket, kosmiskt sett, är detsamma som en sexuell reaktion. Den momentana lyckoförnimmelsen i djurets parningsakt, har i Kristusmänniskan blivit till ett permanent, medvetet tillstånd. Denna gudomliga medvetenhet är markerad med den blå cirkeln. Här kulminerar ljuset. Se överst.
© Martinus kosmiska symboler är skyddade enligt lagen om upphovsrätt. Copyright innehas av Martinus Åndsvidenskabelige Institut i København.